"दुध" का संशोधनहरू बिचको अन्तर

सा रोबोट : हिज्जे मिलाउँदै
सा clean up, replaced: ==बाह्य लिङ्कहरू== → ==बाह्य कडीहरू== स्वतःविकी ब्राउजर प्रयोग गर्दै
पङ्क्ति ९:
 
विश्व भर मा, छ अरब भन्दा बढी मानिसहरु दुध र दुध उत्पादनहरु उपभोग गर्छन्। डेरी फार्मिंग गर्ने परिवारहरूमा ७५० मिलियन भन्दा बढी मानिसहरू बस्छन् । <ref>{{cite book|title=Status and Prospects for Smallholder Milk Production: A Global Perspective|publisher=Food and Agriculture Organization of the United Nations|year=2010|editor1-last=Hemme|editor1-first=T.|editor2-last=Otte|editor2-first=J.|url=http://www.fao.org/docrep/012/i1522e/i1522e00.pdf|access-date=December 1, 2011|archive-url=https://web.archive.org/web/20120119183128/http://www.fao.org/docrep/012/i1522e/i1522e00.pdf|archive-date=January 19, 2012|dead-url=no}}</ref>
 
<br />
 
== शब्दावली ==
Line २५ ⟶ २३:
=== शिशु स्तनपायी प्राणीहरूका लागि पोषण ===
[[File:Woman_breastfeeding_an_infant.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Woman_breastfeeding_an_infant.jpg|thumb|आमाको दुध प्रदान गर्न स्तनपान]]
लगभग सबै स्तनपायी जन्तुहरूले स्तनपानको माध्यमबाट शिशुहरूलाई दूध खुवाउछन् । दुधलाई सिधै स्तन बाट, कि निकालेर पछि कुनै माध्यमबाट खुवाउने चलन छ। सुरुमा आउने दुधलाई बिगौती दूध ([[कोलोस्ट्रम]]) भनिन्छ । बिगौतीमा [[एन्टिबायोटिक|एन्टिवायोटिक]] तथा [[पोषक तत्व]] र [[वृद्धि कारकहरु]] हुन्छन् । <ref>{{Cite journal|last1=Uruakpa|first1=F.O.|last2=Ismond|first2=M.A.H.|last3=Akobundu|first3=E.N.T.|doi=10.1016/S0271-5317(02)00373-1|title=Colostrum and its benefits: A review|journal=Nutrition Research|volume=22|issue=6|pages=755–67|year=2002}}</ref> बिगौती दुधको बनावट र स्राव को अवधि प्रजातिमा भर पर्छ। <ref>{{cite book|title=Saunders Comprehensive Veterinary Dictionary|year=2007|publisher=Saunders Elsevierv|vauthors=Blood DC, Studdert VP, Gay CC|place=St. Louis, MO|isbn=978-0-7020-2789-5}}</ref>
 
मानवहरूको लागि [[विश्व स्वास्थ्य सङ्गठन]]ले छ महिनाको लागि विशेष स्तनपान र दुई वा दुई भन्दा अधिक उमेरका लागि स्तनपानको साथै अन्य खानाको सिफारिस गर्दछ।<ref>[http://www.who.int/nutrition/topics/infantfeeding_recommendation/en/index.html The World Health Organization's infant feeding recommendation] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130411034406/http://www.who.int/nutrition/topics/infantfeeding_recommendation/en/index.html|date=April 11, 2013}} [[World Health Organization|WHO]], based on "Global strategy on infant and young child feeding" (2002). Retrieved February 8, 2013.</ref> केही संस्कृतिहरूमा तीन देखि पाँच वर्ष सम्मको बच्चालाई स्तनपान गराउन सामान्य कुरा हो र यो अवधि अझै लामो हुन सक्छ। <ref>{{cite magazine|author-link=Katherine A. Dettwyler|first=Katherine A.|last=Dettwyler|url=https://www.questia.com/read/1P3-17039763/when-to-wean|title=When to Wean|url-access=subscription|magazine=[[Natural History (magazine)|Natural History]]|date=October 1997|accessdate=February 8, 2013|archive-url=https://web.archive.org/web/20130606003237/http://www.questia.com/read/1P3-17039763/when-to-wean|archive-date=June 6, 2013|dead-url=no}}</ref> ताजा बाख्राको दूध कहिलेकाँही मानवको दुधको साट्टोमा खुवाउने चलन छ तर यसबाट बच्चालाई इलेक्ट्रोलाइट असंतुलन, मेटाबोलिक एसिडोसिस, मेगालोब्लास्टिक रक्ताल्पता, र एलर्जीको जोखिम रहन्छ। <ref>{{Cite journal|last=Basnet|first=S.|last2=Schneider|first2=M.|last3=Gazit|first3=A.|last4=Mander|first4=G.|last5=Doctor|first5=A.|title=Fresh Goat's Milk for Infants: Myths and Realities – A Review|journal=Pediatrics|volume=125|issue=4|date=April 2010|pages=e973–77|doi=10.1542/peds.2009-1906|pmid=20231186}}</ref>
 
<br />
=== मानव को लागि खाद्य उत्पादन ===
 
 
== विभिन्न स्रोत ==
Line ४५ ⟶ ४२:
:१ गिलास दूधमा १ चम्चा [[बेसार]] हालेर उमालेर दिनको २ पल्ट खाएमा ठिक हुन्छ । [[बेसार|बेसारको]] टुक्रा पोलेर सुत्ने बेला चुस्ने गरेमा पनि खोकी ठिक हुन्छ ।
*मुखमा पोतो वा दाग आएमा
:[[जीरा]], बोके जीरा, [[कालो तिल]], सरस्यूँ र [[रायो]] सबैको चूर्ण बराबर मिसाएर [[दूध|दूधमा]] फिटेर बेलुका सुत्ने बेलामा नित्य पोतो वा दागमा लगाउनाले ठीक हुँदै जान्छ ।
*ओठ फुट्ने भएमा
:दूधको तरमा [[कागती|कागतीको]] रस मिसाएर दिनको २/३ पटक ओठमा लगाउनु होस्, ओठ फुटेको निको हुन्छ ।
 
 
=== भैंसिको दूध ===
Line ६६ ⟶ ६१:
*[[दही]]
 
==बाह्य लिङ्कहरूकडीहरू==
* [http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/calcium.html Harvard School of Public Health: Calcium and Milk]: describes claims of milk supporters and critics
* [http://www.sciencebyjones.com/MILK_NOTES.HTM Milk Factsheet]
"https://ne.wikipedia.org/wiki/दुध" बाट अनुप्रेषित